Årets klubbmästerskap

Jag vet inte vart jag ska börja. Sedan jag åkte hem till skogen i fredags har jag tänkt flera gånger att "det här måste jag berätta om på bloggen" och som vanligt har jag inte haft tid med det i stundens hetta. Men vi tar väl det viktigaste först: MWR's klubbmästerskap!

I fredags blev jag och fru Domare hämtad i Umeå av pappa. Vi kom hem kring elva på kvällen och då kom vi strax efter syster 1 och 2 som varit på Solänget sedan klockan 14 för att göra iordning så mycket som möjligt dagen innan tävlingen.

Lördag morgon ringde väckaren strax innan 6, trevligt sent för att vara tävlingsmorgonen ;) Så blir det när tävlingen är på hemmaplan :) Som vanligt bestod morgonen mest av inpackning av saker och strax efter sju kom bilen sig iväg. Lastbilen med hästarna och övrigt folk åkte senare.

Framme på Solänget var det bara att sätta igång med att packa upp sekretariat, sätta upp diverse information och morgonen hade startat på riktigt. Några mini-kriser uppstod men teamet tog tag i det och löste problemen :P

Jag känner att jag drar det hela lite väl detaljerat till och med för att jag själv ska orka med ;) Vi kan väl sammanfatta dagen istället! Fint väder nästan hela dagen, massa härliga och duktiga ekipage, grymt bra jobb av alla funktionärer som var och hjälpte till och tänk, vi fick ännu en tävling att flyta på helt okej :)

Även om Egnors är lite av grundteamet i planerandet av tävlingarna nu för tiden tåls det att påpeka att det är väldigt många fler som är inblandade, både från klubben och utanför, och utan alla dessa människor skulle det aldrig bli några tävlingar!

Allehanda skrev lite om tävlingen, jag har bara sett det som lades upp på webben vilket var mest bilder men det är kul att westernridningen får lite uppmärksamhet!

När fotograferingen av "våra", alltså teamets, ekipage var klar passade jag på att låna min bästa fyrfotade vän Bestis...


Fantastiskt kul hade vi där vi susade fram på travbanans innerbana eller vad det kallas. Pirri och Karin tog en sväng också och som syrran sa så hade han säkert kunnat hålla samma takt som Bestis om hon låtit honom springa men även om han är snabb så kan han inte springa snabbt lika länge :P

Även om jag tyckte det var väldans kul att umgås (de stunder som hanns med mellan allt spring :P) med alla härliga och trevliga människor var galoppturen nog ändå dagens höjdpunkt :D

Träningsvärk som tusan hade jag igår när jag vaknade. Idag också. Men jag känner iaf att jag lever ;) Jag tröstar mig med tanken att jag garanterat inte är ensam :)

Igår kväll blev det till att ta tåget upp till Umeå igen och nu är veckan i full gång. Har jobbat näst sista passet under kursveckorna på jobbet och så hunnit med en sväng på universitetet också. Nä men lite middag på det kanske! //Elin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback