elinegnor

Jag har aldrig gett blod tidigare. Jag har sällan behövt besöka sjukhuset och med det sagt skulle jag kunna påstå att jag har haft rätt tur med min hälsa. Men det är inte alla som har det så bra. Idag skulle en kompis till Blodcentralen och lämna blod och efter lite funderande följde jag med.

Egentligen, vad finns det att fundera över? Om jag är en frisk person som inte hindras av att ge blod av diverse anledningar så känns det som att det borde vara självklart. Ändå tvekade jag när vi började prata om det förra veckan. Känns bra att jag följde med idag och nu har jag tagit blodprov så att de kan testa mitt blod för att se om de vill ha mer av det :P

Har ni funderat på att ge blod tycker jag att ni ska gå in på geblod.nu och läsa lite, ni kan även passa på och se hur stor blodbanken är i just ert län.

Även om jag haft tur med min hälsa tänker jag så här, tänk om min tur skulle ta slut? Då skulle jag vilja att det fanns människor som lämnade blod för att kunna rädda någon annans liv. Låter kanske dramatiskt men så är det faktiskt, blodgivare räddar liv.

Lite lustigt att jag var nervös så här i efterhand :P När sjuksköterskan stack in nålen kändes det inte värre än när jag nu i eftermiddag skulle dra bort plåstret från armvecket :P Nu är det bara att vänta in provsvaren :) En annan slutsats jag kom fram till när nervositeten kom krypandes var den att om jag fortfarande inte kunde släppa att det är match ikväll, då var det helt enkelt inte värt att vara nervös över det haha

Nu blir det till att försöka stilla den riktiga och viktiga nervositeten! Heja Modo! //Elin