Hektisk helg
Tillbaka till Umeå och på schemat står läsning...läsning och få se...lite mer läsning! Jag fasar över litteratursociologiboken men i övrigt känns det inte så tungt med de övriga 800 sidorna. Nog om det, nu ska ni få en rapport från min hektiska helg.
När vi kom från Umeå i fredags var det bara att börja jobba med startlistor, program och övrigt pappersarbete som skulle göras. Som tävlingssekreterare visste jag som tur var vad jag gav mig in på så det kom inte som en chock men hela gänget satt nog uppe och jobbade på varsin hörna innan vi kom i säng kring halv tolv. Under kvällen fick vi säkra besked från vår tänkta speaker att hon var för sjuk för att ta på sig uppgiften. Helt plötsligt var jag tävlingssekreterare och speaker.
Lördagen inleddes med en himla massa utskrifter för min del och matlagning tillsammans med syrran, övriga systrar plus inkallad extrapersonal tog tag i stalljobbet och duschning av hästarna. Med ihärdigt arbete på alla fronter var vi klar och hade lyckats duscha själv också kring halv elva tiden så då kallade sängen.
Klockan 4.25 ringde väckaren på söndagsmorgonen och då var det bara att dra på sig kläderna, trycka i sig frukosten och börja packa ut mat och lite annat. Planen var att vi skulle åka kvart i fem, den försenades dock lite men fem lämnade vår bil gårdsplanen. Vi nådde fram lagom till sju, då sekretariatet skulle öppna, och medan jag ordnade sekretariatet började resten av folket bära bommar och hinderstöd i massor för att dela av den stooooor ridbanan i två.
Nog med detaljer, alla funktionärer slet som djur och gjorde ett grymt jobb. Själv satt jag uppe i speakertornet och gjorde mitt bästa för att kunna anmäla de som kom senare (med andra ord de som inte hade sina starter förrän senare på dagen) samtidigt som jag höll koll på banana och ropade ut diverse saker.
Blev väldigt glad över att ett flertal personer, både ryttare och publik, berömde mig för mitt "speakande", kunde inte låta bli att skryta ;) Kanske jag får ta och bli speaker eller sportkommentator ifall lärarkarriären inte funkar ;D Var lite knixigt att vara speaker och sekreterare samtidigt dock, som tur var fick jag hjälp med den senare delen lite från och till :)
En mycket trevlig helg och jag vill påstå att vi lyckades bra med arrangerandet av tävlingen :D Nu måste jag återgå till Moa Martinssons Kvinnor och Äppelträd men då är ni uppdaterade i alla fall ;P
Elins slutord: Man kan göra mycket själv, men mer tillsammans :D //Elin
När vi kom från Umeå i fredags var det bara att börja jobba med startlistor, program och övrigt pappersarbete som skulle göras. Som tävlingssekreterare visste jag som tur var vad jag gav mig in på så det kom inte som en chock men hela gänget satt nog uppe och jobbade på varsin hörna innan vi kom i säng kring halv tolv. Under kvällen fick vi säkra besked från vår tänkta speaker att hon var för sjuk för att ta på sig uppgiften. Helt plötsligt var jag tävlingssekreterare och speaker.
Lördagen inleddes med en himla massa utskrifter för min del och matlagning tillsammans med syrran, övriga systrar plus inkallad extrapersonal tog tag i stalljobbet och duschning av hästarna. Med ihärdigt arbete på alla fronter var vi klar och hade lyckats duscha själv också kring halv elva tiden så då kallade sängen.
Klockan 4.25 ringde väckaren på söndagsmorgonen och då var det bara att dra på sig kläderna, trycka i sig frukosten och börja packa ut mat och lite annat. Planen var att vi skulle åka kvart i fem, den försenades dock lite men fem lämnade vår bil gårdsplanen. Vi nådde fram lagom till sju, då sekretariatet skulle öppna, och medan jag ordnade sekretariatet började resten av folket bära bommar och hinderstöd i massor för att dela av den stooooor ridbanan i två.
Nog med detaljer, alla funktionärer slet som djur och gjorde ett grymt jobb. Själv satt jag uppe i speakertornet och gjorde mitt bästa för att kunna anmäla de som kom senare (med andra ord de som inte hade sina starter förrän senare på dagen) samtidigt som jag höll koll på banana och ropade ut diverse saker.
Blev väldigt glad över att ett flertal personer, både ryttare och publik, berömde mig för mitt "speakande", kunde inte låta bli att skryta ;) Kanske jag får ta och bli speaker eller sportkommentator ifall lärarkarriären inte funkar ;D Var lite knixigt att vara speaker och sekreterare samtidigt dock, som tur var fick jag hjälp med den senare delen lite från och till :)
En mycket trevlig helg och jag vill påstå att vi lyckades bra med arrangerandet av tävlingen :D Nu måste jag återgå till Moa Martinssons Kvinnor och Äppelträd men då är ni uppdaterade i alla fall ;P
Elins slutord: Man kan göra mycket själv, men mer tillsammans :D //Elin
Kommentarer
Trackback
