Svordomar fascinerar
Ibland får jag känsla av att jag har ett lite annorlunda tankesystem än många men jag har kommit fram till att det nog egentligen handlar om att jag vädrar mina lite knasiga funderar utan problem :P Fan. Jävla. Helvete. Ursäkta men jag fascineras faktiskt av svordomar. Kanske inte just av orden i sig men av huruvida de upprör eller inte.
Hur kommer det sig att vissa upprörs av svordomar och att andra använder dem lika ofta som ett ord som "och"? Jag svär rätt mycket, det är inget jag är stolt över utan bara fakta. Är det status att svära? Ja, i vissa sammanhang tror jag att vissa individer vinner status genom sitt sätt att använda språket, genom att till exempel svära.
Egentligen är det samma princip som att använda "fina ord". Om jag är ekonom sitter jag kanske och diskuterar samhällets ekonomi och då är det rätt troligt att jag använder fackord, ord som utstrålar att jag vet vad jag talar om fastän jag kanske inte alls är speciellt kompetent. Ord är makt.
För ett tag sedan hörde jag en kanske 7-årig flicka skrika till sin hund "fan jävla hundfan, det där ger du fan i!" Jag kan inte svära på (hehe) att det var exakt det hon skrek men det haglade svordomar. Den här tjejen hade förmodligen lyssnat på sina föräldrar och om hon då ser upp till dem vill hon ju såklart prata som dem också. Yttre påverkan.
När jag gick låg- och mellanstadiet fick vi inte svära. Inte på högstadiet heller om vi ska vara ärliga, vilket dock inte spelade så stor roll då. Fram till sjuan svor jag aldrig. Nu ljög jag för jag minns en gång när jag talade om för en av killarna, som retade mig för att jag inte svor och sa att jag inte kunde, att jag kunde minsann säga både fan, jävlar och helvete men jag valde att inte göra det. Till slut ledsnade jag på att jämnåriga gnällde på att jag inte svor och dessutom såg jag i den åldern inget fel med "bassvordomarna".
Är det fel att svära? Jag vill påstå att det är upp till var och en. De flesta som svär använder orden som förstärkning vilket jag tycker är helt okej, däremot behövs kanske inte tre svordomar i varje mening. Då blir det bara tjatigt.
Som sagt, det är rätt fascinerande och jag skulle kunna hålla på hela dagen (speciellt eftersom jag har en språksociologibok i närheten som får tankarna att snurra) men jag tror att jag sagt tillräckligt för denna gång :)
Elins ord: Det går inte att komma undan yttre påverkan, men man kan vara medveten om den och göra val :)
Hur kommer det sig att vissa upprörs av svordomar och att andra använder dem lika ofta som ett ord som "och"? Jag svär rätt mycket, det är inget jag är stolt över utan bara fakta. Är det status att svära? Ja, i vissa sammanhang tror jag att vissa individer vinner status genom sitt sätt att använda språket, genom att till exempel svära.
Egentligen är det samma princip som att använda "fina ord". Om jag är ekonom sitter jag kanske och diskuterar samhällets ekonomi och då är det rätt troligt att jag använder fackord, ord som utstrålar att jag vet vad jag talar om fastän jag kanske inte alls är speciellt kompetent. Ord är makt.
För ett tag sedan hörde jag en kanske 7-årig flicka skrika till sin hund "fan jävla hundfan, det där ger du fan i!" Jag kan inte svära på (hehe) att det var exakt det hon skrek men det haglade svordomar. Den här tjejen hade förmodligen lyssnat på sina föräldrar och om hon då ser upp till dem vill hon ju såklart prata som dem också. Yttre påverkan.
När jag gick låg- och mellanstadiet fick vi inte svära. Inte på högstadiet heller om vi ska vara ärliga, vilket dock inte spelade så stor roll då. Fram till sjuan svor jag aldrig. Nu ljög jag för jag minns en gång när jag talade om för en av killarna, som retade mig för att jag inte svor och sa att jag inte kunde, att jag kunde minsann säga både fan, jävlar och helvete men jag valde att inte göra det. Till slut ledsnade jag på att jämnåriga gnällde på att jag inte svor och dessutom såg jag i den åldern inget fel med "bassvordomarna".
Är det fel att svära? Jag vill påstå att det är upp till var och en. De flesta som svär använder orden som förstärkning vilket jag tycker är helt okej, däremot behövs kanske inte tre svordomar i varje mening. Då blir det bara tjatigt.
Som sagt, det är rätt fascinerande och jag skulle kunna hålla på hela dagen (speciellt eftersom jag har en språksociologibok i närheten som får tankarna att snurra) men jag tror att jag sagt tillräckligt för denna gång :)
Elins ord: Det går inte att komma undan yttre påverkan, men man kan vara medveten om den och göra val :)
Kommentarer
Trackback
